Wimans tankar.blogg.se

Jag sitter permanent i rulle sedan 8 månader tillbaka, och har stött på ett problem som jag trodde snabbt skulle vara avhjälpt… För över 4,5 månader sedan beställde jag vinterhjul till min rulle via min arbetsterapeut. Allt för att vara förberedd på det som komma skall. Påtalade även samma sak i Sunderbyn och fick ett OK, det är inga problem. Detta skedde i samband med att jag avböjde alla försök med proteser, då jag känner mig trygg och säker i stolen och inte vill vingla runt och kanske ramla och bryta något.

Nu 4,5 månad senare är det ett stort problem. Det finns inga hjul enligt NLL och min arbetsterapeut. Efter 20 minuter i telefon från min sida till leverantören av rullen och en underleverantör så finns det visst hjul i storlek 26”, i lager till och med.
- Vad är då problemet?
- Jo, NLL ska laborera och försöka sätta på nya grovmönstrade däck på mina befintliga fälgar.
- Det går inte säger leverantören av stolen!
- Det kommer att misslyckas.
Att på en fälg som är ca: 15 mm bred, kränga på ett däck som är större och grövre kan bara gå åt skogen. Till och med en vanlig cykelreparatör säger samma sak.
Jag behöver bärighet i snö och modd med minst 1,3/4” fälg och ett Mountainbikedäck. Bärigheten av idag är lika med 0. Eller så får jag sitta internerad resten av vintern!

Tack och lov så har jag en fantastisk hemtjänst (tack Piteå kommun) som ser till att jag kommer till affären och får mina basbehov tillfredsställda.
- Men NLL’s ansvar då?
- Ska jag vara någon slags försökskanin åt deras ”tekniker”?
Jag har idag högblanka sommarslicks på, som kräver påskjutning från färdtjänstbilen in på på Konsum i Öjebyn…
-  Jag tar mig inte ens i det lilla motlutet!
Det mest basic som att kasta mina soppåsar själv fungerar inte (dålig snöröjning!) men jag skäller inte om det, för om jag hade riktiga vinterhjul så var det inget problem!
Jag vill inte behöva be om hjälp för jag är van att vara oberoende och vill så förbli. Behöver jag hjälp med något så gör jag min röst hörd, aldrig annars.

Det kanske är dags att ta upp diskussionen om protes på nytt, så landstinget verkligen får kasta pärlor för svinen!
- Konsten är att tänka lateralt!
Det är något jag gör, men tydligen inga andra! Att lyssna på brukarens behov och önskemål är inte NLL’s eller dess representanters starka sida.
- På vems sida står en arbetsterapeut?
Det är nog bäst vi kolar av så fort som möjligt så de får mindre belastning och färre problem.

Så om ni ser ett skelett på stan med vidhängande shoppingvagn efter rullen så är det resterna av mig… Jag lovar att inte spöka för era barn!

//Ulf Wiman