Livet traskar vidare och jag hänger på!

Nu har jag kommit in i stillhetens efterdyningar på det som hänt. Tyvärr så har jag tappat bort min motivation att göra saker. Jag känner att mycket hänger på vikten. Plus 15 kg är inte så lätt att bära från en dag till en annan.

Jag har en Tv-serie ligger för översättning. Den sjunde skriften av Wilbur Smith. Den är förberedd, men inte påbörjad utan ligger bara till sig lite. Det ligger en massa filmer och dräller som ska in i systemet, men inte ens det har jag orkat med. Just nu så bara är jag. Lagar lite god mat och ser till att försöka äta någorlunda regelbundet. Magen ska visst må bättre av rutiner.

Jag fattar inte varför det ska vara så fel att äta när man är hungrig! I måndags så föll jag för en hamburgare. Bara den rena burgaren utan tillbehören, en cheese & bacon. Det var hemskt gott för ovanlighetens skull. Det matintaget var helt oplanerat och skedde spontant. Jag blev hungrig! Sedan kom regnet så det var skönt att sitta inne och inte ute. Jag har blivit både blöt och kall för flera år framåt.

På tal om annat så är det en sak jag gillar med min nya telefon. Jag kan ha headset och prata samtidigt som jag gör annat. Det fanns ett sådant till den gamla, men det tappade jag bort på Xania Hospital. Sortera filmer skulle jag också behöva göra, men jag får inte impulsen att sätta igång.

Idag får jag hämta en ny påse på VC, sedan PÄS sagt till dem att det är deras ansvar likaså. Nu har jag kommit på en sak. Varför går alla runt och pillar på sina telefoner? Jo, det är som ett gift när man väl börjat! Det är ju en dator i miniatyr! Jag började pilla med Skype och en timma senare hade tiden bara runnit iväg. Skype kommer att fungera när jag får mitt nya SIM-kort. Så enkelt var det att lösa det problemet. Telefonen måste ha direktkontakt med nätet och inte via min egen Wi-Fi.

Nu tittade jag u genom fönstret och lusten att gå ut försvann blixtsnabbt. Fan, jag måste ju ut och hämta påsen… Det får bli en extra tröja och raggsocka. Nu är det vinter igen! Inget regn just nu så det är bäst jag åker iväg!

Oops, Kjell fyllde visst 70 år idag. Det hade jag glömt bort! Hemma igen och kolla posten. Mitt nya SIM-kort har kommit. Dags för en ny hjärnblödning! Inte fungerade det! Måste ladda pengar först. Laddar 399.- för surf och 500 samtal. Det visar sig att det bara gäller en månad.
- Hur mycket snackar folk i telefonen egentligen?
- Man kan ju börja fundera på om de har ett liv också.
I alla fall laddat och klart. Då registreras inte telefonen i nätverket utan jag kan bara ringa nödsamtal. Snabbt på chatten och en begäran om hjälp. Då får jag veta att jag ska ta ur SIM-kortet och vänta 20 minuter.
- Jävla båg!
Jag hann vila en stund också. Andra gången jag kontaktar supporten så svarar han (Patrik) direkt att mitt kort inte är aktiverat utan han måste få ett långt nummer av mig. Numret skickas och vips funkar telefonen som den ska.
- Skulle det vara så märkvärdigt att göra rätt från början?

Nu är jag lugn igen och blodtrycket har sjunkit till normal nivå. Tänk vad så lite ställer till så mycket. Just nu började jag frysa som en avslutning på ansträngningen. Jag har hunnit med att koka kräm på färska blåbär och hallon. Det var supergott med mjölk och flingor. Nu ska jag leka med telefonen en stund!

/Ulf