Det kom en tanke!

Jag kanske skulle ta och skriva en rad eller två. Sagt och gjort så här kommer resultatet. Livet har nu blivit lite enformigt. Det händer ingenting och jag mår hyfsat bra just för tillfället. Jag kanske inte ska eftersträva att det ska hända så mycket, men händer det ingenting så blir det ju tråkigt.

Jag har underhållit en gammal vän sedan Bakonstiden, men det verkar ha flutit ut i ingenting. Själv så ställer jag till saker men han ställer inte till med något utan glider bara med. Man måste vara aktiv för att något ska hända.

Men ok! Jag har fullt upp i tillvaron och ett flertal läkarbesök och liknande som måste göras. Men även det blir trist ibland. Jag avskyr detta med att dra till Sunderbyn då det inte händer något. Man tittar på foten och kliar sig i huvudet.
–Vad hjälper det mig?
Det görs ingenting för de vet inte vad de ska göra. Men ska jag behöva åka till Sunderbyn för att höra detta? De kan lika gärna ställa samma diagnos här hemma i Piteå. Men det känns bara som om de vill överlåta ansvaret på Sunderbyn.

Problemet med min stomi att få ringarna att sitta kvar har löst sig då jag provat ett antal olika tills jag hittade en som satt kvar i två dygn. Nu fungerar det ganska bra även om det inträffar missöden ibland.

Nu till annat. Jag har för ovanlighetens skull köpt ett paket med miljonlotter. Efter en stunds övertalning så gav jag efter och köpte ett paket. Är jag inte med så har jag ingen chans att vinna något! Även om jag inte är behäftad med så mycket tur så kanske det är min tur att vinna något. Det skulle i alla fall behövas just nu. Ekonomin har blivit ganska skral efter att jag blivit tvungen att utnyttja mer hemtjänst än tidigare.

Just denna vecka var det pension så det är en bra dag men den varar inte så länge, sedan har jag en vän som är skyldig mig 500.- som har svårt att betala tillbaka. Där har jag för att jag är snäll. Jag tänker på andra och hjälper fast jag egentligen inte har råd. Men det är andra som har hjälpt mig när jag hade det svårt för några år sedan. Nu har jag inte gnällt utan bara förklarat hur landet ligger.

Något som det däremot är väldigt tyst på så är det vänfronten. Ingen hör av sig eller vill träffa mig. Ungarna har inte tid för de jobbar och står i. de enda som jag har kontakt med är mina grannar som hjälper mig lite emellanåt. Det kan vara att handla något om vädret är dåligt till att bära ut någon kartong. Det är mitt enda problem när det kommer saker.
–Vad tusan ska jag göra av ned kartongerna?
Nu är det ju inget världsproblem i sig utan det löser sig för det mesta.

Vardagen har hamnat i en sakta lunk utan några större händelser förutom att de var här och halksanerade golvet i badrummet. Oj, vilken stank det förde med sig. Jag kräktes av lukten halva dagen sp det var ingen höjdare. Nu har den i alla fall försvunnit.

Nu är det snart dessa djäkla jultider igen med extra stor ensamhet som följd. Jag har inget intresse längre då det är en familjehögtid. Tur ändå att jag har mina filmer att pyssla på med. Jag har fått in närmare 3000 filmer på mediaservern och ligger ibland och ser film halva natten. Då får jag sömnrubbningar så det gäller att ta sig i kragen. Sedan börjar jag bli trångbodd.

Nu satte de upp det nya köksskåpet så lite blev bättre. Men alla dessa sjukvårdssaker och tillbehör för stomin! Det tar upp ett helt underskåp i köket av min fina furumöbel. Målet är att nästan alla filmer ska bort och jag ska skaffa ett mindre rumsbord och en lite soffa för två. Jag vill att det ska se ut som ett hem och inte en dataverkstad.

Vid tangenterna som vanligt. /Ulf